Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Ekostöden utgör 1,5 procent av EUs jordbruksbudget - Lägre ekostöd till svenska bönder


Att ekostöden skulle utgöra en stor del av EUs jordbruksbudget är fel. Trots att andelen ekoareal ligger på ca 10-30 procent i de flesta länder är andelen bara en bråkdel 1,5 procent, av den totala budgeten. Ekologiska Lantbrukarnas kartläggning visar också att de svenska ekobönderna får en mindre del av kakan än sina kollegor.

En uppfattning inom jordbrukets egen bransch är att ekostöden får stor utrymme. Detta kan kartläggningen avfärda. Miljöersättningarna till ekobönderna i Europa är cirka 1,5 procent av EUs totala jordbruksbudget och sex procent av EUs landsbygdsstöd.

En kartläggning, genomförd av branschföreningen Ekologiska Lantbrukarna, visar att de svenska lantbrukarna får lägre ekostöd än kollegorna i andra EU-länder. stödnivåerna i Sverige, Finland, Danmark och Tyskland har jämförts

I kartläggningen jämförs en typgårdar med 100 hektar åker eller 80 hektar åker och 40 hektar naturbetesmark. En ekologisk lammgård i Tyskland med åker och naturbetesmark får årligen 135 000 kronor mer i ekostöd jämfört med en liknande gård i Sverige. I Finland är ersättningen nästan 100 000 kronor högre och i Danmark 85 000 kronor.

Ett annat exempel visar en svensk dikogård med 80 hektar och åker och 40 naturbetesmark. Den får årligen 100 000 kronor mindre i miljöersättningar än i Tyskland. Jämfört med Finland och Danmark är miljöersättningen 65 000 kronor respektive 50 000 kronor lägre.

– Det miljöarbete som ekobönderna gör i Sverige är minst lika viktigt som i våra grannländer och bör därför ha samma förutsättningar, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna.

En av förklaringarna är att vallens betydelse i miljöarbetet ersätts rikligare i grannländerna än i Sverige. Där betalas ersättningarna för vall ut på samma villkor som för andra eko-grödor. I Sverige ersätts vallen bara indirekt, som underlag till djurtillägget. Det innebär att vallodlingen inte alls ersätts på en ekogård utan djur, om inte vallen odlas för fröskörd. Även hur djurenheterna räknas spelar stor roll för storleken på ersättningarna. Samma mängd djur i Finland ger betydligt fler djurenheter och därmed också ett högre djurtillägg än i Sverige. En tredje förklaring är att grannländerna ersätter permanenta gräsmarker, vilket inte görs i Sverige.

Text: Cecilia Ryegård
cecilia@agrovektor.se

2019-11-06