Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

”Adaptiv grazing” – so old that it is new!


Genom att härma den ursprungliga betesdriften, ”adaptiv betesdrift”, av bisonoxar i USA har man kunnat ökat mångfalden och produktionen på betena väsentligt på många ställen i världen, enligt professor Allan R Williams, betesexpert på Soil Health Consultans, USA. I vissa fall har produktionsförmågan på betena ökat med över 10 gånger.


För att förstå ”adaptiv betesdrift” får man gå tillbaka och titta på hur bisonoxarna betade prärien i USA förr i tiden. Denna betesdrift skapade bördiga slätter med enorm mångfald och humusrika matjordar. På vissa ställen har det bildas matjord med ett djup på över 20 meter. Ett extremt bra sätt att bygga jord på tydligen.
- Vi ser att genom att härma detta så kan vi återskapa och förbättra våra beten. Viktigt här är många arter och att inte betena betas för ofta. Marken måste få vila minst 60 dagar och inte betas för hårt. Då försvinner mångfalden snabbt, säger Allan R Williams.


Allan R Williams och Gabe Brown

Betet skall trampas ner
Det som var unikt med detta vara att de betande bisonoxarna återkom säsongsvis och betade intensivt den stora blandningen av örter, gräs, kålväxter och klöverarter. Mer än hälften av betet trampades ned och en mindre del åts upp.
- När man skall bygga upp jorden med en hög intensivt bete så skall extremt mycket djur vara på en liten yta under en kort period. Här skall man ha som mål att 80 procent av grödan skall trampas ned och endast 20 procent äts upp. Detta uppnås genom att flytta djuren upp till tio gånger per dag och utförs bara på de beten som man vill ”boosta”, säger Allan R Williams.


Bättre fördelning av gödsel
Det hög intensiva betet görs med ungdjur, kvigor eller tjurar, där det dagliga näringsintaget inte är så viktigt som för te x en högmjölkande ko. Fördelen med en hög djurbelastning under en kort period är att man får en jämn gödselspridning över hela ytan.
- Genom att göra detta koncentrerar man gödselspridningen och får på så sätt också en extra gödsling av ytan. Trampet, gödningen vilket kan motsvara cirka 75 kilo kväve per hektar och det intensiva betet stimulerar fotosyntesen och tillväxten av bete, både under och över jord. På ett år med denna metod har vi sett att produktionen ökat med 2,5 gånger, säger Allan Williams.

Med denna intensiva betesdrift så ökar mullhalten snabbt i jorden. På 20 år vid Gabe Brown har denna typ av betesdrift ökat mullhalten från 1,5 procent till 11 procent.
- Gör man rätt kan man dubbla gräsproduktionen på ett år och med över fem gånger på en femårsperiod. Detta bara genom att ändra betesdriften och beta intensivt med mycket djur på liten yta under en kort period, säger Allan Williams.

Vila viktigt för gynna antalet arter
Att vila betena och jorden är viktigt. Om viloperioden blir för kort slås lätt en mängd arter snabbt ut. Många av de naturliga arterna behöv en längre tid på sig att växa än te x olika klöverarter som tål bete bra.
- Betar man för ofta och för kort så brukar klöver gynnas och man får en för liten andel gräs i blandningen. Klöverandelen skall helst inte överstiga 20 procent i betena. Det är inte bra för djuren eller för jorden, säger Allan Williams.

I USA rekommenderar man att inte beta fållorna betet lägre än 15 cm. Detta för att då gynnar man de arter som har ett aggressivt tillväxtsätt såsom vissa perenna gräs och örter. En högre gröda gör också att återväxten sker snabbare och att fotosyntesen hela tiden kan arbeta mer optimalt.

Text: Olle Ryegård

2018-12-13